EN GÅNG
"Varför har du vingar" frågade hon.
Hon. En rödlätt flicka jag inte känt i mer än ett par veckor men på något märkligt sätt fick mig att bli varm inombords. Hennes bruna ögon lyste frågvist och jag förstod att hon väntade sig ett ärligt svar.
Oförstårligt nog hade det aldrig kommit på tal tidigare.
"Kommer du lämna mig om sanningen inte överensstämmer med din tanke?"
Den knappt synbara rynkan ovanför höger öga markerades nu än mer tydligare. Jag kunde känna hennes hjärna arbeta, efter en viss tvekan öppnade hon munnen. Det tog ytterligare ett par sekunder, som om hon ville vara säker på att hjärnan och munnen samarbetade.
"Jag vet inte längre vad jag tror... Så nej. Det skulle jag inte."
Hon ler. Hennes främre tänder är vita men osymmetriska. Det är en väldigt vacker flicka jag ser, om hon ändå visste att hon snart inte kommer att le mer...
Hon. En rödlätt flicka jag inte känt i mer än ett par veckor men på något märkligt sätt fick mig att bli varm inombords. Hennes bruna ögon lyste frågvist och jag förstod att hon väntade sig ett ärligt svar.
Oförstårligt nog hade det aldrig kommit på tal tidigare.
"Kommer du lämna mig om sanningen inte överensstämmer med din tanke?"
Den knappt synbara rynkan ovanför höger öga markerades nu än mer tydligare. Jag kunde känna hennes hjärna arbeta, efter en viss tvekan öppnade hon munnen. Det tog ytterligare ett par sekunder, som om hon ville vara säker på att hjärnan och munnen samarbetade.
"Jag vet inte längre vad jag tror... Så nej. Det skulle jag inte."
Hon ler. Hennes främre tänder är vita men osymmetriska. Det är en väldigt vacker flicka jag ser, om hon ändå visste att hon snart inte kommer att le mer...
Kommentarer
Trackback
